Välkommen till

där kreativiteten flödar

UNNARYDS KYRKA

 

Södra Unnaryds kyrka

Södra Unnaryds kyrka är byggd 1833. På denna plats fanns tidigare fanns en medeltida kyrka, som byggts till flera gånger, så att den blev en korskyrka. Trots att den gamla kyrkan rymde 624 personer ansågs det nödvändigt att bygga en större. På en sockenstämma år 1826 gjordes en beräkning av hur många man behövde plats till i kyrkan. Församlingens folkmängd var 1459. Från det räknades bort de som inte kom till kyrkan. Det var barn under 3 år, gamla och en person från vart och ett av de 217 hushållen, sammanlagt 470 personer. Det behövdes alltså plats till cirka 1.000 personer. Kostnaden var 5.000 Rdr. och kyrkan invigdes den 6 september 1835 av biskop Esaias Tegnér.

Kyrkan byggdes med frivilliga dagsverken av församlingens invånare under ledning av byggmästare Petter Petersson. På mindre än 4 månader byggdes kyrkan upp och inreddes så att man kunde fira gudstjänst i den. Den är i nyklassicistisk stil med ett rektangulärt kyrkorum, 40x16 m, och halvrunt kor i öster, torn i väster och sakristia på nordsidan. Det finns två entréer. Byggd i sten, spritputsad i vitt, med kopparplåt på taken, ursprungligen spån, lanternin i trä, målad i vitt och rosa. Kyrkogården omgärdas av en stenmur med kraftiga murade grindstolpar vid huvudentrén.

 

Exteriör

Långhuskyrka med högt takfall, avsett för spån. Sluten lanternin med tornur. Låg sydportal med med lunettförnster över. Ursprungligen tre fönster i koret, mittfönstret nu igenmurat. År 1899 köptes ett tornur. Upprinnelsen var en sockenstämma, då en del sockenbor kom för sent och fick erfara att stämman fattat ett beslut, som de inte hade önskat. En hade ställt sin klocka efter järnvägen i Lidhult, men ingen visste egentligen hur mycket klockan var. Efter det beslutade församlingen att skaffa ett tornur, som skulle avgöra hur mycket klockan var i Unnaryd.

 

Interiör

Väggarna är vitputsade, trävalvet gråblått, med taklist i rött/blått/guld. Ursprungligen utgjordes altarprydnaden av ett kors med svepduk, nu placerat på läktaren, ställt framför korets mittfönster och flankerat av nummertavlorna på ståndare. Nuvarande altaruppställning med kraftig bågram mellan kolonner, utförd av spegelmakare J A Andersson, Halmstad, och altartavla tillkom 1874. Altarringen med för trakten typiskt gallerverk fanns dessförinnan. Predikstolen från 1834 är ett praktfullt exempel på den s k Mjöbäcksverkstadens alster, utförd av Johannes Andersson och sonen Johan Johansson. Dess ursprungliga färgsättning var gråvit med dockor i rödbrunt och inslag av stänkmarmorering i svartrött och guld. Svängda korbänkar och modern kororgel. Fyra slutna bänkkvarter. Läktarbarriär med med konvext mittparti och gallerverk likt altarringens. Orgeln är ursprungligen byggd av J N Söderling, Göteborg 1842. 1965-1966 genomgick kyrkan en renovering. Nya bänkar sattes in och under läktaren gjordes ett särskilt gudstjänstrum kallat Ingebrekts kapell efter den förste kände prästen i Unnaryd. Hans namn står på en bevarad runsten från omkring 1300.

 

Inventarier

Här skall nämnas några äldre inventarier. En del av den gamla kyrkans inventarier såldes eller sattes undan. Några har återbördats. Den medeltida dopfunten av sten gick ett omilt öde till mötes. Den kom till Vallsnäs och låg i mitten av 1800-talet vid sjöstranden. Genom pojkars okynne och kanske också vintrars is har kanten kring urholkningen gått förlorad. Vad som är kvar av dopfunten står nu på kyrkogården. Den nuvarande dopfunten är skuren i ek i nygotiskt mönster, tillvekad av Lars Jönsson, Lövdala.

Den gamla kyrkans altartavla från 1710 togs fram från tornet 1910 och hänger nu på norra väggen. Det är ett arbete i trä med utskurna bilder av Kristus på korset samt Maria och Johannes på var sin sida därom. Den nuvarande altartavlan är en målning av Bengt Nordenberg från år 1874. Också den föreställer Jesus på korset

 

Kyrkklockor

Två kyrkklockor kallar till gudstjänst. Den stora klockan anskaffades 1603 och gjordes av en dansk "grytestöber". Danmark var inte så långt borta på den tiden eftersom Halland tillhörde Danmark. Den blev omgjuten år 1766 af Elias Fries Toresson, p g a att den spruckit, den hade då kallat till gudstjänst i 163 år och traditionen säger att den hördes 3 mil bort. Efter omgjutningen blev den lite mindre, 672 kg, men fick en desto längre inskription. På ena sidan står det:

 

»År sextonhundratre jag först kom hit på stället.

Jon Petri var då Probst och Pastor öfwer gället.

Hans hjelpepräst och Måg Herr Nils Melander var

och Comministern namn af Nils Halvardi bar,

Halft annat hundra år och tretton til jag rördes

förutan något men mit ljud kring bygden hördes,

Men sedan i en brädd jag sådan skada fick,

at all min förra klang mig i en hast förgick.

Mit goda sochnefolk förtröt at sådant hände,

men oförtrutet dock all kostnad på mig wände,

at jag omguten blef och fick förnyat ljud,

at dermed tjena dem och prisa Herran Gud.

Sven Almqvist Wästbo Probst, är än min herde kiära,

sin hjord i Unaryd som fyrti år tiänt nära,

Harald, hans andre son, hans hjelpeprest nu är

Anders Lamerus vård som komminister bär.»

På andra sidan står att läsa:

»Jag är en ljudand malm, som aldrig fåfängt klingar

ty gifver noga ackt, när jag i tornet ringer,

Jag kallar eder up til Herrans Borg och Hus

at höra lifsens Ord och skåda Nådens ljus.

Jag är en Guds basun, vil folcket sammanhämta

för eld och våda, när jag nödgas til at klämta,

Jag är ock dödens påst; ack, tänk på ändan wäl

när jorden tar din kropp, at himlen har din själ.»

 

Den lilla klockan inköptes 1660, vilket också står på den: "Ps. Ifrå solenes upgång alt in til nedergången vari herrans napn lofvadt. Anno 1660". På andra sidan: "Denna klocka ähr kjöpt til Unnarydz kiörka utij M Daniels tidh". Enligt folktradition skulle Unnaryd ha förlorat en kyrkklocka under nordiska sjuårskriget 1563-1570. En dansk här kom till kyrkan tidigt en vintermorgon. Danskarna tog klockan, som hängde i klockstapeln och körde iväg med den på släde över Unnens is. Tilltaget observerades och danskarna förföljdes. När de inte kom undan sänkte de klockan i sjön, och där ligger den fortfarande.

 

Källor:

Bolmblad, Rune; Unnaryds kyrka

Våra kyrkor 1990.

Lindstam, Ragnar; Om kyrkor som försvunnit och klockor som ha sjungit. 1935

 

 

Frågor, ändringarna eller tips angående webbsidan: webb@unnaryd.com

 

Följ gärna Unnaryds Bygdeblad på facebook:

www.facebook.com/unnaryd