BOKHULTET
KULTURHISTORIA
| Ödegärdet i Unnaryds Bokhult Kulturhistoria Träd varsamt in i Ödegärdet, du är på förhistorisk mark! Ålderstigen bokskog vakar över Ödegärdets hemlighet. Urgammal kulturmark har tagits tillbaka av naturen efter att människor lagt den öde. Fornåkrar, fossila vägsystem, hackerör och gravsättningar med tusenåriga anor skyddas av 25 hektar tempererad regnskog med lång obruten trädkontinuitet. Arkeologisk undersökning 1983 Efter tips från ortsbor genomförde arkeologer från Riksantikvarieämbetet 1983 en inventering i Ödegärdet. Fornlämningarna karterades och klassificerades och i valda rösen gjordes arkeologisk schaktgrävning. Fynd som tidsbestämdes med C 14 visar att extensivt brukande av marken har ägt rum i närmare 2000 år. Fossila åkertegar, odlingsrösen, terrasskanter och vägsystem har tolkats till att åkrarna togs i anspråk för odling ca. 500 år före Kristus i övergången mellan yngre brons-, och äldre järnålder och har sedan dess tidvis varit i bruk och tidvis legat öde. För ca 1000 år sedan, kring vikingatid, inleddes en intensiv odlingsfas som varade in i medeltid varefter odlingarna varaktigt togs ur bruk. Arkeologiskt sett är Ödegärdet högintressant och undersökningen har medfört en ny syn på forntiden i Hallands inland och i dessa delar av Småland. Varm och vänlig bronsålder Odlingsytor, stenrösen och fossila vägsystem berättar om bönders liv i en varm och vänlig bronsålder. De högg skogen, svedjade den, hackade sina åkertegar och sådde brödsäd i den varma askan. Att man röjt och odlat även på norrsluttningarna i Ödegärdet visar att det måste ha varit en tid med varmt klimat då ljus och solinstrålning inte var avgörande för val av läge. Sannolikt har fornåkrarna sedan lämnats öde på järnåldern då klimatet åter blev kallare under den sk "fimbulvintern". Det är sällsynt med välbevarade fossilåkersystem av denna storlek inom ett så avgränsat område. Ofta har de odlats bort av senare tiders lantbruk. Antikens tid Odlingarna i Ödegärdet kom till långt innan "Sverige blev Sverige". Tidigare än det antika Rom, medan ännu keltisk kultur präglade Europa, etruskerna dominerade Italien och faraonerna härskade över Nildalens Egypten. Vid samma tid som templet på Akropolis uppfördes i Athen och Nebukadnessar var kung Babylonien då röjdes åkerytorna i Ödegärdet och brukades sedan genom historien nästan fram till vår tid. I storskifteslängden från 1816 noterar kungliga öfverlantmäteriet namn, användning och läge på varje backe, vall och äng. Stämningsfullt tonar Ödegärdets exotiska historia fram ur de omsorgsfulla anteckningarna: Gårdstadsäckrana, Lassavallen, Kullahultsbacken, Rackarebacken, Svärjarehålan och dalen "norr om Rackarebacken". Yngre bronsålder och äldre järnålder (1500 f. Kr till 500 e. Kr.) Illustration av överskådlig tidsskala där variationer i klimat framgår "varm och vänlig" bronsålder, Fimbulvinter etc. Kartskiss över Ödegärdet med beskrivning av fornåkerområdet i Unnaryds Bokhult. Av kartan framgår fornodlingarnas läge och formelement, var på området de finns, hur stora de är och hur de avgränsas mot varandra osv. Man ser de varierande formerna från strikt geometriska till helt oregelbundna. Ute i terrängen i Ödegärdet framstår avröjningsrösena tydligast men även odlingsytor, terrasskanter, åkerhak och jordvallar som avgränsar fornåkrarna kan skönjas. Stödord till tolkning av kartan: Nordpil Färg Informationstavla, här står du nu Färg Promenadstig genom reservatet Färg Reservatsgräns Färg Recent anläggning modern väg, hus, kraftledning, Färg Berg i dagen Färg Fossila formelement fornåkrar - åkerytor åkerhak - terrasskanter - jordvallar odlingsrösen - hackerör hålvägar - fossilvägsystem gravrösen - stensättning Färg Sentida lokalnamn Färg Topografisk höjdkurva Färg Naturelement gamla träd - trädruiner trolldruva jättelav 50 50 Måttstock I--------I---------I 100 m Fossil åkermark 100 åkerparceller har karterats i anslutning till odlingsröse. Åkermarken kallas fossil då den idag helt har förlorat sin ursprungliga funktion som åker. Åkerparcellerna avgränsas av jordvallar, terrasskanter och åkerhak. Odlingsrösen 625 odlingsrösen eller hackesrösen markerar det forntida odlingslandskapet. Stenen är av mansbörda och uppkastad kring större block. Deras storlek, läge och form visar inte på att några hjälpmedel har tagits i anspråk för brytning, transport och uppläggning av stenrösena som också benäms hackerör. Fossilvägar Ödegärdet genomkorsas av fossila stigar och hålvägar mellan odlingsytorrna. Vägavsnitt och parceller kan tidsordnas med hjälp av deras inbördes placering. Om vägen anlades samtidigt som att odlingen var i hävd så följer den åkerkanten medan senare tiders stigar och vägar går tvärsöver åkerparcellerna. Ett par tydliga hålvägspår bör ha kommit till ganska tidigt i Ödegärdets historia som resultat av vandring och transport av folk och fä i surt väglag och tjällossning. Gravrösen Tre förhistoriska gravrösen på avsatsen mot Kroksjön har flack stenfyllning lagd över själva gravgömman. De är troligen anlagda under samma tid som odlingarna. Det största har prägel av stensättning och har varit utsatt för gravplundring i sen tid och stentäkt till vägbyggen. Boplatserna Det har inte konstaterats var de bodde som odlade Ödegärdet och begravde sina döda i gravfältet mot sjön. Lägen för boplatser under bronsålder och förromersk järnålder var vanligtvis väldränerade sandåsar i backkrön och sluttningar med närhet till friskt vatten. Under både bronsålder och järnålder bodde man i hus som var enkla, men kunde vara ganska stora. Uppemot 40 meter var inte ovanligt. Väggarna bestod av lerklinat flätverk medan taket, som kanske täcktes av vass, bars uppe av rejäla stolpar inuti husen. I det varma klimatet i bronsåldern vistades djuren ute året om. När sen klimatet blev kallare under äldre järnålder tvingades man stalla djuren under vintern och det är inte ovanligt att de långa husen får en "boningdel" och en "stalldel". Historiska traditioner Bokhultet heter i folkmun "Ö´gäret". Namnet anger ett ingärdat område som en gång varit brukat och som numera legat öde sedan en tid. "Gårdstadäckrana i Ögäret" betyder de övergivna åkrarna vid gården. Traditionen säger att Unnaryds tidigare prästgård ska ha legat i Ödegärdet Rackarebacken där rackaren höll till kunde vara stället för galgbacken i ett medeltida språkbruk. Kan det ha funnits rättsskipning i Unnaryd och avrättningsplats i backarna här?? Svärjarehålan utmed Kvarnavägen åt Rotabohållet till kanske antyder stämningen hos den som kört fast i det dåliga väglaget. |