Markförhållanden, geologi och kvartärgeologi
Urberget, svart granit eller grönsten, går i dagen och har under landisens avsmältning angett höjdnivån på moränerna. Topografin varierar mellan 150 och 175 möh. Grönstenen är en mineralrik metabasit som heter granatamfibolit. Rik på mineralet hornblände som vid vittring bryts ned till kalcium gör den skogsmarken bördig.
50 % ovan 50 % under. Biomassan i rotsystem och finrötter under jord är lika omfångsrik som den i stammar och grenverk ovan jord.

Skogliga beståndsdata år 2000

Skogen domineras av gammal till mycket gammal bok i välslutna bestånd. Medelåldern överstiger 100 år. Utvalda plusträd har åldersbestämts till 155 år med överståndare på väl över 200 år. Enstaka murkna ekar med riklighet av mulm vid stambasen är "trädruiner" och urskogsrelikter med en framtoning som vore de kvarståndare från odlingarna på medeltiden. Då när åkrarna lades öde fick dessa solitära
träd som stått kvar genom tiderna uppleva hur skogssvinen bökade fram en ny generation bokskog mellan terrasserna. Mängden av bokollon föder även i dag en rik fauna av fröätande smågnagare och fåglar.

Eken vid stenröset
Som en vakt vid vägen står en åldrig och murken ek. Den klassats som nyckelbiotop då en mängd sällsynta arter får livsutrymme i dens rikliga mulm och grova skorpbark. Om de tre stora bokstäverna som karvats i barken, AAA berättas att de stått där sedan början av 1900-talet. "Axel Älskar Anna" tydas de. Han reste till USA och Anna, hans trolovade, stannade kvar för att vänta på honom. Det gick väl för Axel men när han kom tillbaka för att hämta med sin Anna så ville hon inte. Utan han fick resa ensam till Amerika igen och kvar i ekens skorpbark påminner oss de Tre stora bokstäverna om deras kärlek.

Klimatiska förhållanden
Hallands inland på smålandsgränsen mellan 56:e och 57:e breddgraden har hög mycket hög nederbörd. Fuktmättade havsvindar pressas upp över höglandet och högt över trädkronorna på 200 metersnivån, där luften är tunnare och kallare än vid havet, kondenseras fukten ut till nederbörd. 800-1000 mm årsnederbörd svarar till en hel kubikmeter vatten per kvadratmeter. Enbart över vegetationen i Bokhultet faller det 200 miljoner liter om året.

Lavar och mossor
Det humida klimatet ger upphov till en rik biologisk mångfald med viktiga arter som signalarter att det är sällsynt natur med lång trädkontinuitet. En ymnig heltäckningsmatta av mossor och lavar reflekteras i solljuset i mjuka gröna färgtoner. Varje fläck, varje grågrön färgklick på stammar, stubbar och sten är levande och unika individer som tillför sin speciella nyans och struktur. Bokhultet är den lokalitet i landet där flest arter på bok har inventerats. Enbart av lavar har, vid den senaste inventeringen 1987, 135 olika arter påträffats varav de 21 är rödlistade på Artdatabankens hotlistor. Nyupptäckter har gjorts i Bokhultet för Småland och för Sverige samt ett enastående nyfynd för hela Europa.

Lunglav och Jättelav
De mest iögonfallande lavarna är lobariaarterna Lunglav och Jättelav. Fast på allvarlig tillbakagång i Sverige är Lunglaven i Bokhultet allmänt förekommande och utbredd och även Jättelaven, som är mycket sällsynt, har observerats här högt på en trädstam.

Fnösketicka och Eldticka
Fnösketicka och Eldticka bryter ned lövskogens döda ved till näringssubstrat för många hotade insektsarter.

Kärlväxter
Den typiska småländska fältfloran återfinns i reservatet. Bokens täta krontak och bladmosaik tillåter endast en sparsam undervegetation, men anpassade arter som vitsippa och harsyra förekommer i riklighet liksom även liljekonvalj. Blåsippan och den för dessa trakter mycket sällsynta Trolldruvan är
knutna till Bokhultets basiska grönsten Även den rara tallörten har påträffats samt getrams. På sommaren bildar ekbräken täta mattor i hultet och det finns rikligt med ekorrbär, blåbär liksom gräsarterna tuvtåtel och kruståtel. Den botaniska artrikedomen är stommen i den biologiska mångfalden i Bokhultet.    

Djurlivet är rikt i Bokhultet.
Älgfamiljer strövar igenom varje år, rådjur håller till här liksom ett antal mindre rovdjur som räv, grävling och mård. Även hermelin har iakttagits och vid något tillfälle en flock vildsvin. Skogen är rik på fröspridande smågnagare som åkersork och skogsmus samt ekorre och skogshare.Insektsfaunan i Bokhultet är ännu icke inventerad, men den ökande mängden död ved och stammar med ticksvampar stärker intressanta arter av insekter. Substrat av förmultnad ved, mulm, är livsbetingande för skogens insektsliv och insekterna i sin tur är födobas för ett antal
fågelarter.
 
Kärleksmöten i lövsprickningen.
På soliga vårdagar svärmar nagelspinnaren mellan bokstammarna. Honan sätter sig till rätta lågt på en stam medan hanarna kan iakttas när de i snabb flykt samlas i flock i solgasset. Bokhultet är Nagelspinnarens biotop. Den är sällsynt i Halland och Småland då den är starkt knuten till bokens blad för sina uppväxande larver.
Ödegärdets naturreservat vårdas med syftet att bevara bokskogen och dess karaktär av naturskog, dess flora, fauna samt att bevara den fossila åkermarken intakt och oskadad.

Allmänheten äger tillträde till reservatet. 
Utöver föreskrifter i andra lagar och förordningar, gäller för Ödegärdets naturreservat förbud att:
skada levande eller döda, stående eller liggande träd och buskar och
vegetation, genom att t ex gräva upp eller samla in växter och lavar,
förstöra eller skada fast fornlämning, naturföremål eller ytbildning,
elda, tälta eller ställa upp husvagn, husbil etc,
framföra motordrivet fordon eller parkera på annat än anvisad plats,
färdas med häst, medföra okopplad hund,
anordna orienteringskontroller eller snitslade spår 

Ödegärdet förvärvades 1993 av Statens Naturvårdsfond och förvaltas som reservat av Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Halland enligt beslut 1996-06-16.